Tsurr

Release!

Chefredaktören — Tue, 20 Oct 2009 15:13:37 +0000

Tidning, tårta och allt vad kalas heter! Nu har äntligen terminens första Tsurr kommit! Leta i ett tidningsställ nära dig, eller här på hemsidan

Steg 5: Hämta från tryckeriet och dela ut

Webmaster — Mon, 19 Oct 2009 14:30:48 +0000

Imorgon ska Tsurr hämtas från tryckeriet och redan nu finns en preview av framsidan på hemsidan, enjoy

Steg 4: Tryck

Webmaster — Fri, 16 Oct 2009 10:38:32 +0000

Nu har Tsurr varit inne på tryckeriet i några dagar och nästa vecka kommer Tsurr till ett tidningsställ nära dig!

Steg 3.5: Korrektur

Webmaster — Fri, 09 Oct 2009 22:12:31 +0000

Nu är korrekturläsningen gjord och det är bara att invänta svar från tryckeriet. Sen är det bara att vänta tills Tsurr är tryckt och klar att delas ut.

Vi hade lite otur med första numret och det har därför blivit uppskjutet. En del av oturen är att datorn som hade hela layoutarbetet kraschade och det fanns nästan ingen hel backup, inte bra, men med en supereffektiv layoutansvarig så fixades Tsurr på ca 3-4 dagar

Steg 3: Layoutarbete

Chefredaktören — Mon, 28 Sep 2009 07:43:19 +0000

Nu är alla artiklar inskickade och en veckas layoutarbete kvarstår! Om man skulle dela upp Tsurr i steg så skulle det bestå av: möte då man bestämmer vem som ska göra vad, deadline för artiklar, layoutarbete, tryck och sen dela ut dom. Alltså är vi nu på steg 3 av 5, snart kommer första Tsurr ut för terminen! Jag är så spänd av förväntan

Deadline fredag 25/9

Chefredaktören — Wed, 23 Sep 2009 12:14:37 +0000

Nu närmar sig deadline för inskickat material och annonser. Vill du ha med en artikel eller annons i kommande Tsurr, se till att skicka in det senast 25/9 till tsurr@ntk.umu.se!

Efterlysning av bilder från mottagningen

Chefredaktören — Thu, 10 Sep 2009 12:37:29 +0000

Snart är det dags för första numret av Tsurr att komma ut! Vill du ha med bilder från din mottagning? Skicka ett mail med bilder till tsurr@ntk.umu.se senast 25/9!

Inför första numret

Chefredaktören — Tue, 08 Sep 2009 10:04:37 +0000

Hej hopp!
Nu har jag försökt ringa lite samtal inför första numret. Vilket har gått sådär..folk missuppfattar en då man vill göra saker som är förbjudna. Jag försöker iallafall få tillstånd, vi får se hur det går för på fredag ger vi oss ut och börjar samla saker till första numret! =) peppa peppa (..ta i trä XD)!

Vi försöker även få igång arkivet så att de gamla numren kommer upp och är läsbara, it’s a work in progress, det går framåt sakta men säkert ;P

Uppdatering 1: Vi har fått tillstånd nummer 1 för fredag och den assistans som behövs =D Nu hoppas vi på tillstånd nummer 2 ifall vi kan få tag på rätt person..hm, komplicerat =P

Uppdatering 2: Tillstånd nummer 2 var inte lätt att få så vi kör på versionen att åka dit att fråga eftersom ingen visste riktigt vem som ska ta beslutet =/ confusing, yes ;P

Första mötet!

Chefredaktören — Wed, 02 Sep 2009 13:50:55 +0000

Första mötet har ägt rum här i Tsurrs redaktionslokal. Det var öppet för alla och uppslutningen var bra för att vara ett redaktionsmöte. Deadline har satts och arbetet har äntligen börjat på riktigt!

Första numret kommer i början av oktober!

World is my home

gammalt — Wed, 28 May 2008 11:51:48 +0000

Jag tycker att hem kan vara var som än man befinner sig och det har inget att göra med var man bor eller är folkboksförd. Det har jag upptäckt särskilt när jag varit på resande fot. Under de sista åtta månader har mitt hem varit där jag lämnat min resväska och övernattat, var det nu på soffan hos en kompis för en natt, ett tält över en helg eller ett eget rum för längre tid. För mig är hem inte bara en plats, men mer som en känsla, som går att ta med sig var som än man far.Under de nämnda åtta månader var mitt hem Kanada. Det är underligt hur snabbt man kan anpassa sig till och bli hemtrevlig i en ny miljö när man vill det. Första chocken av allt som är annorlunda eller främmande – hur tokiga än de är – svalnar och man blir van med i tiden. De blir saker som man gillar eller saker som man inte gillar. Det viktigast av allt tycker jag är att man kan lära sig förstå varför vissa saker är annorlunda. Och det leder till att och även om man inte sväljer allt man ser och hör så kan man ändå respektera de olika sätt att leva och tänka, och skillnader på båda människor och saker.Ibland får man hemkänslan från ett ställe där man inte kan bo. Så kände jag för UNBC campus i Prince George. Om du känner till mig vet du att jag inte är någon plugghäst och aldrig fast vid med skolor, men detta campusområde med hus inspirerad lokala ursprungsbefolknings kultur, byggd mest på naturmaterial och ifylld av varm gemensamhetskänslan man kan bara få i ett litet universitet, allt de fick mig faktiskt njuta av att promenera på korridorer, studera i de ljusa biblioteket och sitta i lektionssalar. Jag kände mig hemtrevlig även i detta mörka matterum och studerade bättre än någonsin. Alltså bäst av allt var att när det var klar väder så kunde man se från nästan alla fönster de i horisonten liggande toppar av Klippiga Bergen 30 mil österut. För mig är det oftast människor som får mig känna mig hemtrevlig. Det spelar ingen roll var i världen man befinner sig, om man har liksinnade personer som sällkap är man alltid hemma. Ibland är det folk som kommer därifrån du kommer, som mina bästa nya vänner från utbytestid, mestadels Svenska och Norska. Ibland är de folk som har varit i liknande situation och därefter kan identifiera sig i den, som mina rumskompisar i Prince George som var utbytestudenter i Umeå förra vår och som bokstavligen gjorde PG som hem till mig. Sen finns det människor som man hamnar att träffas och tvingas att trivas med, som arbetskollegor från Ottawa eller mina Australiensiska och Nyazeladiska vänner från jobbet i Panorama. Med “tvingas” menar jag inte direkt negativt för då man lär sig känna till folk som man annars inte skulle ha träffats. Och ibland, i bästa fall, så råkar man träffa någon som delar samma intresse för livet och man bara vet att detta vänskap kommer att vara för livet.

Förutom 30 kilo övervikt i resbagage var det upplevelser jag tog med mig hem. Jag har studerad en termin i en annorlunda studiesystem, pluggat på främmande språk (vilket var faktiskt en fördel för jag hatar hur det blandas svenska och engelska på flera föreläsningar i UmU), jobbat hårdare för skolan än någonsin före och klarat alla mina tentor. Jag har levt i en annorlunda kultur, träffat mycket olik folk, fått vänner runtom världen. Jag har gråtit mig till sömn på grund av hemlängtan och blivit oerhört glad när jag hittat finsk/svensk knäckebröd i närbutiken. Jag har funderad och diskuterad mycket runt kulturfrågor och lärt mig om mitt eget land och hur utländska ser på det. Jag har hajkat mera uppförsbacke än jag trodde det skulle kunna finnas, åkt med mountainbike rakt in i träd och varit rädd för älg på en springtur bakom skolan. Jag har jobbat för minimilön och förstått varför många i Nord-Amerika tvingas balansera mellan flera jobb för att klara sina utgifter, fått lön som en faktisk paycheck-papper i handen och svurit för Kanadensisk banksystem. Jag har kört bil till en drive-through bankomat och försökt bojkotta bilar när alla mina fyra rumskompisar hade sin egen bil i vårat körväg. Jag har förverkligat en dröm om att ha ett skid-jobb, vaknat varje morgon under de finaste bergvyerna man kan tänka sig, åkt bräda i halvmeter pudersnö och nästan tappat några vänner i en stor lavin. Jag har tappat bort mitt körkort i Mt Tremblant och iPod i Vancouver och någonstans däremellan mitt hjärta i Ottawa. Jag har haft de svåraste adjö i mitt liv. Jag har hittat mera nya platser jag vill besöka varje gång jag besökt ett nytt ställe.

Efter alla upplevelser – de svåra, lätta, tunga, hemska, underbara, oförglömliga och annorlunda – måste jag säga att jag inte skulle byta ut en sekund av de sista åtta månader. Om du är intresserad på något liknande, gå prata med Internationell Office i Administrationshus och ta vara på möjlighet till utbytesstudier som universitetet erbjuder oss gratis, den är den bästa orsaken att göra värld till dit hem! (Och du får också hjälp med att hitta bostad…)

Har du några funderingar kring Kanada, utbytesstudier eller sökningsprosessen, tveka inte för att kontakta mig i tea.meriluoto@gmail.com